En nära vän till mig berättade vad som hände hennes yngste bror för många år sedan. Familjen tillhörde en pingstförsamling som anordnade ett sportlovsläger dit sonen åkte med sina kompisar. Han ringde hem första kvällen och berättade att de var på badhuset. Två timmar senare kom samtal från pastorn som hade fruktansvärda nyheter. Man hade hittat pojken på simbassängens botten och man trodde att han var död.
En av lägerdeltagarna var ambulansförare och gjorde alla insatser som var möjliga innan ambulansen kom. Överläkaren på Skellefteå lasarett meddelade pojkens pappa, att det nog inte var lönt att de reste till sjukhuset, de räknade med att pojkens liv skulle vara slut innan de hann dit. Pappan svarade:”Vi vill och orkar komma för vi har en levande tro på en Gud som kan göra under.” Så reste de den långa vägen till sjukhuset där deras pojke fanns. Där låg han i respirator, intuberad och med ögonen igentejpade på grund av skador han fått i vattnet. Föräldrarna höll pojken i handen under hela natten medan han hade svåra kramper. På morgonen röntgades han och det konstaterades att flera organ tagit skada. Lungorna var helt förstörda.
Pappan kämpade med vad som var Guds vilja. Han höll fast vid Mark.11:24: ”Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert”. Han kände så starkt att det var Guds vilja att pojken skulle leva. Det var en väldig kamp innan han tredje dagen kunde överlåta sonen till Herren och säga:”Ske Din vilja”.
Varje morgon röntgades pojken, och fjärde dagen sade läkaren: ”Vi förstår ingenting, röntgen visar att lungorna är helt återställda.” Föräldrarna blev väldigt glada, men läkaren varnade dem för att ta ut glädjen i förskott. ”Det finns ingen aktivitet i hjärnan. Om han överlever, kommer han att ligga som ett kolli”, sade läkaren.
Pojken tranporterades med ambulans till Umeå lasarett för att vara närmare hemmet. Efter halva resan vaknade pojken till liv och ville sätta sig upp och säga något. Det gick inte för all utrustning och slangar, men läkaren gav honom papper och penna. Pojken skrev: ”Jag vill åka hem!”
Föräldrarna, som åkte efter ambulansen, var så nedtyngda av beskedet de fått från läkaren att de åkte i lugn hastighet. När de kom fram till sjukhuset möttes de av en glad sköterska som berättade att pojken vaknat upp och ville fara hem. När föräldrarna träffade sin son, satt han i ett rum fyllt av vita rockar.
”Var har ni varit?” frågade pojken. ”Kan ni köpa korv och pommesfrites till mig? Jag är så hungrig!” Han ville också att de skulle ringa till lägerledaren och säga att han var okej.
Många av barnen på sportlovslägret kom från icke kristna hem, men alla hade ropat till Gud och sagt:”Om Du finns Gud, så gör honom frisk!”
Nu var lägret slut och bussen med alla barnen var på väg tillbaka till kyrkan. I samma ögonblick som ledaren satte nyckeln i kyrkdörren, ringde telefonen med glädjebudet. – Då samlades alla i kyrkan och tackade Gud!
En veckas mycket grundlig genomgång av pojkens kropp, särskilt hjärnan, visade att han var helt återställd. Trots åverkan på ögonen under olyckan så var synen nu perfekt. En av de två läkarna, som haft huvudansvaret för pojken, sade att han inte trodde på Gud. När troende annars sade att under skett, förklarade han det med att kroppen har en enorm förmåga att läka sig själv. Nu sade samme läkare: ”I detta fall böjer jag mig och kallar det för en högre makts ingripande. Jag har aldrig sett en person börja fungera igen efter att aktiviteten i hjärnan upphört”.
Senare forskade man vid Umeå universitet kring händelsen, och meddelade att man inte hade någon annan teori än föräldrarnas, att ett under skett. Ingen mänsklig makt kunde åstadkomma något sådant. (Citat från boken Det finns hälsa & helande.)
I en svensk ordbok kan man läsa följande definition på mirakel:
”Gynnsam, övernaturlig händelse (särskilt av religiöst slag). Synonymt med under. Under = märklig händelse som verkar strida mot förnuft och naturlagar och därför ges en övernaturlig förklaring.”
Ett av de mest kända miraklerna i Bibeln är Israels barns uttåg ur Egypten genom Röda Havet. Detta har ofta använts som en bild på frälsningen, vilket är det största och viktigaste miraklet. Tiden i Egypten,under faraos slaveriförtryck, är en bild på ”livet i världen”. Man talar om ”syndens slaveri”. Mose är en bild på Jesus, som sätter oss fria. Du kan läsa om denna berättelse i 2 Mosebok, kapitel 14. Det rörde sig om hundratusentals människor, som till fots flydde undan faraos härar med hästar och vagnar.
Här behövdes sannerligen ett mirakel! När de så kom till Röda Havet, sade Gud till Mose: ”Lyft din stav och räck ut handen över havet och klyv det, så att Israels barn kan gå mitt igenom havet på torr mark” (2 Mos. 14:16). Vi fortsätter med vers 23: ”Och egyptierna förföljde dem, alla faraos hästar, vagnar och ryttare, och kom efter dem ut till mitten av havet.”
Vers 26: ”Och Herren sade till Mose: Räck ut handen över havet, så att vattnet vänder tillbaka över egyptierna, över deras vagnar och ryttare.”
Det skedde allt som Herren sagt, och i vers 28 står det att inte en enda kom undan. Slutligen vers 29: ”Men Israels barn gick mitt igenom havet på torr mark, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem.”
Det finns skeptiker som påstått att det bara var några decimeter vatten vid det tillfälle då Israels barn gick över. Det skulle enligt dem förklara hur ett stort antal människor kunde tåga genom havet. Men då bör ju miraklet bli desto större med tanke på den stora egyptiska hären som i så fall med både hästar och vagnar drunknade i någon decimeter vatten!
Bibeln har många fler berättelser om mirakler som upphäver naturens lagar, men jag ska nu berätta om ytterligare ett under från vår egen tid.
Därmed vill jag uppmuntra din tro på att Gud även klarar av dig, din situation, dina problem och din fysiska och psykiska hälsa!
En rysk kvinna fick för över 20 år sedan fick hon vara med om ett anmärkningsvärt under.
Hon arbetade en tid på en bibelskola med 500 elever i Moskva. Vid terminsstarten skulle personliga antagnings- och informationsbrev delas ut till eleverna. På kontoret hade den unga tolken tillsammans med flera andra arbetat ett drygt kvartal under mycket enkla förhållanden med insamling och inskrivning av alla uppgifter kring eleverna.
I registret fanns även tidigare års elever och sådana som inte blivit antagna. Sammanlagt fanns namn, adresser och uppgifter på fler än 2 000 elever.
Det hade bestämts att man skulle byta dataprogram och detta installerades kvällen innan terminsupptakten. En dataexpert skulle utföra installationen men han var tveksam till projektet eftersom det var riskabelt. Farhågorna besannades också. Alla uppgifter försvann! Det gick inte att återskapa uppgifterna och man hade inga säkerhetskopior.
Tolken och hennes medarbetare på kontoret kunde inte acceptera att flera månaders arbete plötsligt bara skulle vara borta.
Tron reste sig på insidan och de bad.
– Gud, Du har all information i himlen. Du vet ju deras namn, adress och har uppgifter om var och en. Vi kallar på ett mirakel. Lägg in det i datorn igen!
Gud hörde kvinnornas desperata och trosvissa bön. Nästa morgon fanns åter uppgifterna i datorn! Expertis tillkallades, men de kunde bara konstatera: – Det finns ingen mänsklig förklaring, det är ett mirakel!
”Livets skola” handlar många gånger om att lära sig av sina misstag och de lektionerna glömmer vi inte så lätt. Det kan t.ex. handla om att man försäkrar sig om att ha säkerhetskopior till datorn.
Gud är barmhärtig som ger oss mirakler mitt i våra misstag.
Det finns inget Han inte förmår, vår mäktige och mirakelgörande Gud!
Anita Barker Andersen
