Bön utifrån en kristen synvinkel riktar sig alltid till Gud Fadern och Jesus Kristus på ett personligt sätt. Den är aldrig ”objektslös” , riktad mot alltet, kosmos eller en opersonlig energi.
Vi är skapade till en andlig kärleksrelation med Gud, och det är genom bönen som vi får kontakt med honom.
I den österländska andligheten, till exempel buddismen och taoismen uttrycks kontakten med den andliga världen med begreppet meditation. Meditationens mål är att vi skall tömmas. Den kristna bönen däremot syftar till att fylla oss med Guds liv och närvaro, få del av djupen, höjden, längden och djupen av hans kärlek.
SKAPADE TILL ATT ÄLSKA GUD
När lärjungarna ber Jesus att lära dem att be, ger han dem en bön som de flesta känner till: Fader vår från Nya Testamentet. En underbar bön som berör många olika områden. Både relationen med Gud och våra medmänniskor men även de behov som vi har för vårt dagliga liv.
Lärjungarna hade sett hur Jesus gång gå gång avskilde sig i bön. De hade hört Gud Faderns röst när Jesus döptes i Jordans vatten och på förklaringsberget där Fadern på nytt gav Sonen sin kärleksförklaring.
Jesus som levde i en ständig kontakt med sin Far, visste att Gud skulle möta alla hans behov och att han skulle få allt som han bad om.
När Jesus helar och befriar människor hänvisar han till Fadern som bor i hans inre. Gång på gång talar han om hur mycket Fadern älskar honom.
Jesus är vårt exempel på en djup andlig kärleksrelation. Alla människor är skapade att leva i en sådan relation. Det var just den kontakten som gick sönder i syndafallet . Faderns plan var att genom Jesu försoningsgärning ta bort hindret, synden, som skilde mänsk-ligheten från honom.
Alla människor längtar efter en andlig dimension. Det kan vi se i dag då media, vård, omsorg och skola översköljs av österländsk andlighet. Människan är en andlig varelse. Det materiella kan inte möta hennes djupaste hunger och törst. Gud Fadern hade aldrig någonsin tänkt att relationen med honom skulle vara opersonlig.
I Hebreerbrevet 1 säger han att han nu i de sista tiderna talar till oss genom sin son.
Det är genom sonen som vägen till Faderns hjärta är öppen. Livet finns i sonen, nåden finns i Sonen, löftet om den helige Ande finns i Sonen, arvet finns i Sonen, ja all den himmelska välsignelsen finns i honom.
BÖN ÄR DJUPT PERSONLIGT
Bön är djupt personligt, även om den kan uttrycka sig på många olika sätt. Tillbedjan och tacksägelse är en form av bön, likaså är förbönen och bönen där vi utrycker våra behov och önskningar.
När Jesus avvisar djävulen i öknen, visar han oss att tjänst och liv alltid måste springa ut ur tillbedjan. När djävulen erbjuder honom alla riken i världen, dess skönhet och härlighet, avvisar Jesus honom med orden: Det står skrivet: Herren din Gud skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna (Matteus 4:10).
Bön förutsätter att vi vet vem vi ber till. Därför säger Jesus till lärjungarna att de skall be om att Guds namn skall bli helgat.
Också Paulus ber gång på gång att lärjungarnas ögon skall öppnas så att de skall få en rätt bild om Gud, en rätt uppenbarelse av Gud.
Den helige Ande har kommit för att ge klarhet om vem Fadern är. Gud uppenbarar sitt väsen och sina gärningar genom sin son Jesus. Genom hela bibeln berättar han det gång på gång.
Han är vår frid, helgelse, rättfärdighet, läkare, själavårdare, försörjare, herde och beskyddare. När vi vet vem han är kan vi med frimodighet vända oss till honom. Vi har fått löften om bönesvar i Jesus namn, löften om att han hör oss när vi ber i enlighet med hans vilja och att vi då redan har det vi bett honom om.
Det är den djupaste tryggheten. Han skall aldrig lämna oss eller överge oss.
Jesus vill att vi skall känna till hans vilja.
I bönen Fadern vår ber vi att hans vilja skall ske. Inte mörkrets vilja, omständigheternas vilja eller människor vilja utan just hans vilja.
Den sker redan i himlen. Men vår önskan och hans önskan är att den skall ske på jorden.
Jesu vilja är god, fullkomlig och behagar Gud.
Bara goda gåvor kommer från himlen, för hos Gud finns ingen växling mellan ljus och mörker.
Bönen riktar sig inte mot något okänt, suddigt och långt borta. Gud är oss nära. Hans önskan är att vi öppnar våra hjärtan och inbjuder honom.
Eftersom Gud är nära varje människa får man bönesvar även om man inte skulle känna honom personligen, Han säger ”Åkalla mig i nöden så skall jag hjälpa dig”.
Jag bad ofta till ”gud” innan jag blev en kristen. Men jag visste inte mycket om honom, eftersom jag inte läste bibeln och inte kom från ett kristet hem. I skogen kunde jag ibland känna en ljuvlig närvaro, som om någon som älskade mig var mig nära.
Jag visste inte hans namn eller vem han var. Mitt unga hjärta tänkte att “denne någon“ älskade naturen och djuren. Eftersom jag själv är same fanns naturmystiken nära. I min djupaste nöd, i själslig ångest, ropade jag till denne någon när jag bodde i Paris. Mitt liv var på botten och jag visste varken ut eller in. Jag ropade: “Om du finns hjälp mig.” Då tyckte jag mig höra en svag viskning: “Åk hem.” Jag åkte hem till Sverige. Efter det dröjde det inte länge innan jag mötte Jesus Kristus som min frälsare, och hela mitt liv blev förändrat. Nu är han inte längre okänd för mig.
BÖN ÄR STILLHET, LYSSNANDE OCH LÄRANDE
All bön handlar inte om att jag skall tala hela tiden eller berätta om mina behov och mina böneämnen. Jag vet av erfarenhet att Gud längtar efter oss och att han vill att vi skall berätta allt för honom. Inte bara det som är bra utan också vår nöd, våra tillkortakommanden och brister. Han vill hjälpa oss. Han har sänt den helige Ande, vår hjälpare, för att hjälpa oss i bönelivet, eftersom vi ofta inte har kraft att be. Vi vet inte heller alltid vad vi skall be.
Han har gett oss en underbar nådegåva som heter tungotalet. Det är ett himmelskt språk över alla språkbarriärer, som hjälper oss att utrycka vår kärlek till honom utan begräsningar. Bibeln säger att den som talar i tungor talar direkt till Gud (1 Kor 14:2).
Mycket bön handlar om att låta honom tala in i våra liv. Det är viktigt att stilla lyssna till honom via hans eget Ord. Han är ju Ordet. Bibeln säger att Guds Ord är utandat från Guds hjärta. Levande och verksamt så att det åtskiljer själ och ande.
Jesus är den bäste läraren. Han ber oss att komma till honom och lära av honom. Vid hans fötter öppnas Ordet så att det inte bara förblir teori. Ordet i sin mångfald och sin visdom kan ge hjälp, kraft och vägledning i livets alla omständigheter.
TACKSÄGELSE HÅLLER VÅRA HJÄRTAN ÖPPNA I BÖN
Jag har märkt i mitt eget liv att just tacksägelsen har varit en stor hjälp för att hålla mitt böneliv levande.
Bibeln säger uttryckligen att vi skall ha våra ögon på Jesus, att vi skall tänka på honom. Annars är vi i fara att tröttna och förlora modet.
I det här livet möter vi många prövningar, besvikelser och motgångar. Ibland dröjer det innan det som Gud lovat blir synligt och manifesterat. Det kan verka som om Gud är långt borta. Även Jesus kunde ha tänkt så när de inte ville ta emot honom i Nazareths synagoga eller när fariséer och skriftlärda förkastade honom.
Tacksägelse för till tillbedjan, tillbedjan till tillförsikt, tillförsikt till vila och trygghet.
När vi ber om att hans rike skall bli synligt i den här världen är det en bön om att hans makt, kraft och helandeunder skall bryta fram där mörker, sorg och missmod råder.
Han är världens hopp. Vi är kallade att vara världens ljus och salt. Det kan vi självklart inte vara utan en djup andlig kärleksrelation med honom
Tacksägelse är som bränsle på den första kärleken, och blir en drivkraft till all annan bön.
Bön är inte något tungt, forcerat eller religiöst. Bön är lika naturligt som att tala till en person som man älskar eller respekterar. Bön är hjärtats språk, kärlekens språk.
Utan bön blir vår relation med Gud mekanisk, ett utanpåverk som inte mättar eller värmer.
Enligt bibeln skall inte bön vara något som vi tillämpar då och då. Med åren blir bön en livsstil, ett sätt att leva, något som pågår hela tiden.
Bön : Fader vår
Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.
Text: Linda Bergling
Linda Bergling är grundare och rektor för bibelskolan Jesus Helar och Upprättar. Hon är också grundare tillsammans med sin man Gunnar, till Församlingen Arken, där hon är pastor.
